Jag måste ut, ut, ut. Fly. Ångesten tar över, allt är vakuum. Klockan är 23:12, jag tar på mig kläderna och går ut för att springa en stund. Gråtit i över en timme ikväll, pratat så orden tagit slut och tänkt på alla gamla minnen och känt alla känslor. Nu måste jag bara fly. Orkar inte prata mer, orkar inte känna, orkar inte tänka. Ångesten måste ut på nåt sätt.